Den som använder en del av sin privata bostad som kontorslokal för sin näringsverksamhet kan
under vissa förutsättningar få göra avdrag för en rimlig faktisk hyreskostnad. För att avdrag
ska vara tillåtet måste följande förutsättningar vara uppfyllda:
- Det måste finnas ett tydligt behov av kontorsrummet. Detta innebär bland annat att
arbetsgivaren/uppdragsgivaren inte tillhandahåller någon arbetsplats.
- Kontorsrummet måste vara avskilt från bostadsdelen och inrett för verksamheten så att det inte
går att använda till boendet.
- Bostaden måste vara större än vad personen hade behövt om han inte behövde ett kontorsrum och
kontorsrummet ska enbart användas för näringsverksamheten.
En delägare i ett aktiebolag som arbetar aktivt i bolaget får bara göra avdrag för de skäliga
merkostnader (el, värme, slitage, etc.) som uppstår pga nyttjandet av bostaden. I normalfallet
accepteras ett belopp om 1 000-3 000 kr.
En passiv delägare i ett fåmansbolag (som inte arbetar i bolaget) får göra avdrag med 40 000 kr
per år jämte 20 procent av hyresinkomsten.
Hyresrätt
Den enskilda näringsidkare som bor i en hyresrätt och använder en del av lägenheten för
näringsverksamheten får göra avdrag för en andel av den totala kostnaden. I den avdragsgilla
kostnaden ingår hyran, men även kringkostnader som värme, vatten, el, avlopp och sophämtning.
Den procentuella andel som avdrag medges med bestäms utifrån hur stor del av ytan som används
för boende respektive näringsverksamheten.
Avdrag medges även för reparationer i den del som används för näringsverksamheten om dessa krävs
för bedrivandet av verksamheten.
Alternativt kan avdrag medges med ett schablonbelopp om 4 000 kr per år. I detta belopp ingår då
hyran och samtliga kringkostnader som el, vatten, etc. Använder man sig av schablonavdraget
krävs inte att arbetet sker från en särskilt avskild del av bostaden. En förutsättning för att
få nyttja schablonbeloppet är att minst 800 timmars arbete har utförts i bostaden under
beskattningsåret.
Reglerna för bostadsrätt är desamma som vad som ovan angetts för hyresrätt. Skillnaden här är
dock att bostadsrättsinnehavaren betalar föreningsavgift i stället för hyran.
Bostadsrättsinnehavaren får göra avdrag för en andel av avgiften, liksom för en andel av
kringkostnader såsom vatten och el, etc. Om avgiften till föreningen delvis utgörs av ett
kapitaltillskott till föreningen utgör inte den delen underlag för något avdrag. Inte heller
räntekostnaden för ett bostadslån ingår i underlaget för avdraget.
Även vad gäller bostadsrätt kan man i stället nyttja sig av schablonavdraget med 4 000 kr per
år. Reglerna för detta är desamma som vad som ovan anges under hyresrätt.